Cannabis har sitt ursprung i Centralasien och är en snabbväxande ettårig ört med tre- till nioflikiga blad. Den kallas också hampa, är tålig och motståndskraftig och odlas i stora delar av världen, även i Sverige.

Inom släktet cannabis finns tre olika arter: indica, ruderalis och sativa. Av alla de cirka 420 olika ämnen som cannabis innehåller är över 60 cannabinoider. Det innebär att de är psykoaktiva ämnen som påverkar psyket. Den av cannabinoiderna som man forskat mest kring är THC, Delta-9-tetrahydrocannabinol, och den mäts i viktprocent. De olika cannabinoiderna fyller olika funktioner. Till exempel har CBD, cannabidiol, en dämpande effekt på THC. Cannabis är fettlösligt vilket innebär att det lagras i fettvävnaderna och därmed stannar längre i kroppen än ett ämne som är vattenlösligt. I hjärnan finns mycket fettvävnad vilket gör att en stor mängd cannabis lagras där och påverkar många centra och kommunikationen dem emellan.

Drogfakta

Av de tre olika arterna cannabis är det indica och sativa som kan ge ett rus. Ruderalis, som också kallas industrihampa, används för tillverkning av kläder, rep, papper, matolja och djurfoder.

Det finns tre olika beredningar som utvinns av cannabisplantan i syfte att ge ett rus: marijuana, hasch och hascholja. Marijuana består av torkade blad och växtdelar och innehåller 1–20 % THC. Det ser ut som torkad örtkrydda, till exempel oregano. Skunk är en variant av marijuana där man odlar växten på ett visst vis som gör att det ger både ett marijuana- och lösningsmedelsrus, vilket gör den extra skadlig. Hasch är kåda som utvinns ur växtens körtelhår. Det innehåller 5–25 % THC och pressas till kakor som skiftar i färg från ljusbrunt till nästan svart, men de kan också vara åt det röd- eller gulaktiga hållet. Hasch brukar vara starkare än marijuana och är den vanligaste beredningen i Sverige. Hascholja extraheras ur växtdelarna med hjälp av lösningsmedel, halten THC varierar upp till 60–70 %. Det är en trögflytande vätska vars färg skiftar från brun till svartaktig.

Sedan 70-talet har människan påverkat odlingen av hampaväxten för att höja THC-halten och sänka CBD-halten. Genom olika sorters växtförädlingstekniker har man försökt att skapa ett mer potent preparat. THC ger den hallucinogena effekten i cannabis medan CBD har en antipsykotisk effekt och verkar dämpande på THC. Det här innebär att cannabis oftast är starkare idag och ganska annorlunda jämfört med hur drogen ursprungligen fungerade.

Det finns många olika fantasieggande namn på cannabis som har för avsikt att väcka nyfikenhet och attrahera personer att röka, till exempel Colombian Gold, Orange Bud, Silver Bud, Northern Lights, White Widow, Sahara Queen Libanes och Nepal.

Marijuana och hasch röks vanligen i handrullade cigaretter eller i speciella pipor och hascholja doseras i minimala mängder i tobak eller på cigarettpapper. Alla former av cannabis kan dessutom sväljas om man blandar ut dem i mat och dryck.
Vilka psykiska effekter cannabis ger beror på den procentuella sammansättning av olika cannabinoider som en viss cannabisberedning har. Det beror också på hur ämnena verkar i din kropp, hur du själv mår just i den stund du röker och vad du får för information genom dina sinnen, till exempel genom syn, hörsel och smak. Även hur länge och hur frekvent du rökt har betydelse för vilken effekt du får av drogen. Det de flesta förknippar med cannabisrus är det akuta kortvariga rus som infaller just när du röker. Men det finns också ett kroniskt rus eller påverkan, okänt för de flesta, som är ihållande och som växer fram när du röker mer eller mindre regelbundet.

Cannabis är beroendeframkallande och risken för att bli beroende ökar ju yngre den person som röker är. Cannabis hindrar den fysiska, psykologiska och sociala mognadsprocessen. De allra flesta som röker cannabis börjar med det i tonåren då hjärnan fortfarande inte är helt utvecklad och därför extra sårbar för ämnen som inte naturligt ska finnas där. Om cannabis kommer in i bilden så försvåras och hindras utvecklingen. Ju yngre personen som röker är desto mer skadligt är det för hjärnan.

Cannabis är dessutom en personlighetsförändrande drog. Det innebär att en person som röker regelbundet kommer att förändras i sitt sätt att tänka, känna och fungera. Omgivningen kommer att märka att han eller hon inte längre är ”sig själv” medan personen själv har svårare att se förändringarna. Cannabisrökning resulterar i ett psykiskt dåligt mående. Det kan leda till sjukdomstillstånd som liknar det sjukvården diagnostiserar som ångest, depression och social fobi för att nämna några exempel.

De flesta som fastnar i ett cannabisberoende mådde psykiskt dåligt på ett eller annat vis redan innan de började röka och det förstärks och förvrängs av rökningen. Men i början kan det akuta ruset ge dem som mår dåligt upplevelsen av att må och fungera bättre. Cannabisrökning försämrar också högre tanke- och minnesfunktioner, så kallade kognitiva funktioner eller förmågor, samtidigt som det trubbar av en persons medvetenhet om sig själv. Så i takt med att tankefunktionerna försämras, försämras också ens förmåga att märka att detta händer.
På sikt kan cannabis ge fysiska skador, till exempel på andningsorganen, så som kronisk bronkit och olika former av cancer. Den samlade kunskapen från forskning och från rapporter visar att cannabisrökning ger ökad risk för cancer i lungor, luftrör, struphuvud, munhåla, svalg och matstrupe. Viss forskning har funnit ett ganska starkt samband mellan cannabisrökning och testikelcancer men det är ännu inte bevisat. Cannabisrökning i kombination med tobaksrökning ger en synergisk ökning för KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Hormonbalansen störs hos både män och kvinnor av cannabisrökning och störningen är större ju yngre personen som röker cannabis är. Det finns misstankar om att den ger en fertilitetsminskning hos båda könen och man har sett att de som röker cannabis som redan har andra tendenser till låg fertilitet får ytterligare minskning. För personer med kranskärlssjukdom eller högt blodtryck utgör cannabisrökning en allvarlig hälsorisk. Man har i rapporter från över två decennier visat att även unga personer som röker cannabis kan få akuta hjärt-kärlsjukdomar
Den avtrubbning, känslomässiga förvirring och kemiska röra cannabis skapar står i proportion till hur mycket och länge en person röker, hur gammal personen är och hur känslig eller sårbar just den individen är. Det gör det komplicerat att säga att ”om du röker så här mycket blir det så här”, för effekterna av cannabis kan vara väldigt olika beroende på vilka förutsättningarna är. Men det finns en hel del allmängiltiga fakta. Det gäller bland annat den extra sårbara situation som unga befinner sig i, då kropp och sinne är i en avgörande utvecklingsfas och då de andliga eller existentiella frågorna står i fokus.

Det som händer på kort sikt vid cannabisrökning, det tillstånd som folk tänker på när man pratar om ”rus”, kallar behandlare och forskare för akut rus. I dagligt tal kan det kallas att vara hög, påtänd eller stenad. Att tillståndet kallas akut rus beror på att det ska gå att skilja från det kroniska ruset.

Det akuta ruset innehåller två stadier. Det första inträder ett par minuter efter att man har fått i sig röken och det varar i cirka 15 till 45 minuter. Då har man en hög dos påverkan och är mer utåtriktad och aktiv. De kroppsliga symtomen är hjärtklappning, yrsel, känsloförnimmelser, svettningar, skakningar, överkänslighet för ljus, blodsprängda ögon, ökad puls, flammig ansiktshy och torra slemhinnor i munnen, svalget och ögonen. De psykiska symtomen yttrar sig genom att du får en ökad tankeverksamhet, blir mer utåtriktad, fnissig och pratsam. Det är lätt att tycka att det mesta är väldigt roligt men man kan också få en lätt inre oro och rastlöshet.

Det andra stadiet av det akuta ruset varar i tre till fyra timmar, åtminstone i början när man röker. Detta stadium karaktäriseras tydligast av psykiska fenomen till exempel att man blir mer inåtvänd, dåsig och ”flummig”. Man kanske går in i något speciellt som man tycker om att göra, till exempel lyssna på musik, spela datorspel eller sitta och fundera. Det är nu upplevelsen av färger, lukter, ljud, smaker och känsloförnimmelser förstärks. Allt det som upplevs med sinnena blir starkare, innerligare, djupare. Intensiteten i upplevelsen skruvas upp och kan liknas vid att skruva upp volymen på en radio. Det är vanligt att känna allt ifrån ett avslappnat välbehag till en stark lyckokänsla, men upplevelsen innehåller också tankeaktiviteter där man får insikter och ser samband som man kanske bara har anat tidigare men som nu framstår klart. Denna del av ruset innehåller många associationer, tankarna flyter och flyger och tidsföljden i tänkandet bryts. Man kan få ett behov av att prata och talet blir ofta märkligt abrupt och fragmentariskt och det kan vara svårt att följa ett logiskt resonemang. Man får också en förlängd reaktionstid med 20–70%, minnesstörningar och försämrat korttidsminne. Tidsuppfattningen förändras så att det känns som att tiden rusar eller går oändligt långsamt. Man får även en sämre impulskontroll, får ett barnsligare beteende och ett förändrat sätt att tänka. Den egna ”övervakningskameran”, den som ser till att det som kommer från en själv blir det man hade tänkt, fungerar sämre.

Vid så kallad snedtändning upplevs panik- och ångestreaktioner. Eftersom cannabis förstärker de upplevelser som hämtas från ditt inre, upplever ungdomar många olika saker i det akuta ruset. Man kan bland annat uppleva det som att man får insikter, medvetenhet, självförtroende, känslan av att vara vuxen, kraftfull och kreativ. Man tycker också att man får ”fina känslor”, att man tänker bättre och att man får hjälp att lösa problem.

Samtidigt som upplevelserna förstärks förhindrar cannabisrökningens akuta rus till en början depression, skakningar, spänningar, fysiska smärtor, stress och tristess. Det an alltså bli en paus från problem, en obehaglig situation eller ett outhärdligt tillstånd under den stund det akuta ruset pågår. Det personen tar in utifrån med sina sinnen, det som finns runt omkring en blandas också in i upplevelsen. Det akuta ruset ger en förstärkt upplevelse samtidigt som förnuftet, den kritiska granskningen och verklighetsförankringen försvagas.

Att tillföra cannabis till en omogen hjärna kan orsaka långsiktiga förändringar. Skeenden djupt inne i hjärnan kan dessutom öka viljan att ta en drog.
En person som röker cannabis regelbundet kommer få ett förändrat akut rus så att det med tiden minskar i längd och intensitet, och kommer också på sikt att gå in i ett kroniskt rus eller en kronisk påverkan. Det betyder att personen har en ständig, ihållande påverkan av cannabis. Det här är alltså inte samma sak som att vara påtänd som i det akuta ruset. Det är man bara precis efter ett röktillfälle. Den kroniska påverkan är däremot aktuell mellan gångerna man röker. En kronisk påverkan växer fram när man röker så pass ofta att cannabinoiderna inte hinner gå ur kroppen mellan gångerna. Det är individuellt hur lång tid det tar men faktorer som påverkar är hur lång tid personen har rökt, hur intensivt man röker och hur känslig man är. Generellt sett tar det ett halvår om man röker tre gånger i veckan eller mer.

Det som gör det svårt att på egen hand se att man förändras är att ens medvetenhet, ens förmåga att granska sig själv, försämras i samma takt som man går in i den kroniska påverkan. Därför kan personer som röker regelbundet tro att inte särskilt mycket förändrats utom när de är i det akuta ruset.

Den kroniska påverkan medför sänkt blodflöde i hjärnan, vilket i sin tur leder till att tanke- och minnesfunktionerna (de kognitiva funktionerna) försämras och att negativa karaktärsdrag förstärks och förvrängs. De kognitiva funktionerna är språket, förmågan att dra riktiga slutsatser, förmågan att vara flexibel i tanken, minnet, förmågan att sätta samman delar till en helhet, orienteringsförmågan och helhetsminnet och dessa sätts ner så att personen inte kan använda sin fulla kapacitet i de här avseendena.

Känslor av meningslöshet, nedstämdhet, tomhet och ensamhet blir starkare och det är vanligt med känslosvängningar, minskad initiativförmåga och sexuell lust, depression, ångest och stress. Det blir precis motsatt effekt jämfört med det akuta ruset, då man känner lugn och välbehag. Dessutom kommer personen som röker att ägna sig mer åt att grubbla. Problem blir stora, större än vad de egentligen är, och det är vanligt att man får konstiga tankar och självmordstankar. Att bli seg och trött och inte få så mycket gjort är ett ganska känt fenomen bland dem som röker cannabis regelbundet, likaså att man blir osocial, inåtvänd och tillbakadragen – det blir helt enkelt svårare att vara tillsammans med människor.

Vid regelbundet bruk uppkommer efter hand en personlighetsförändring som karaktäriseras av apati förlust av effektivitet minskad kapacitet att utföra komplexa, långsiktiga planer, utstå frustration, klara en längre tids koncentration, följa rutiner eller framgångsrikt hantera nya förutsättningar. Detta kallas amotivationssyndrom.

Den kroniska påverkan leder till förändrad sömnrytm och om man inte röker på kvällen är det vanligt att det ger insomningssvårigheter eller att dessa förvärras om du redan har sådana problem. Även de som sover många timmar känner sig inte utvilade och en anledning till det är att man inte går igenom de olika sömnstadier som är nödvändiga under en natt.

Man kan också få huvudvärk, snuva och problem med magen. Dessa symtom kan lätt förväxlas med förkylningssymtom, men de är i själva verket tecken på förgiftning och kroppens sätt att signalera att den inte tål ämnena i cannabis.

En vanlig beskrivning av vad som händer med en person som regelbundet röker cannabis är att han eller hon befinner sig i en glaskupa som gör det svårt att kommunicera med yttervärlden. I glaskupan är det dimmigt vilket också försvårar möjligheten att se sig själv klart.